Flashbacks (maskrosbarn del 11)

Som några av er kanske har märkt har jag inte skrivit på några dagar nu. Jag har behövt en paus, från allt egentligen, och bara få återhämta krafterna…

En veckas tid nu har jag drömt mardrömmar, det vill säga när jag väl fått sova, och haft en hel del flashbacks från förr. Då blir jag lite (en gigantisk underdrift om jag ska vara ärlig) asocial men även ganska otrevlig mot min omgivning.

Det är så några gånger per år i vanliga fall också, men kände att just nu när jag börjat skriva av mig, poppar det upp så ofantligt många minnen som varit djupt gömda.  Det är något som jag hoppas kommer försvinna vareftersom, men som jag betvivlar kommer att försvinna helt.

När allt börjar kännas bra, och livet är riktigt bra, då slår det till. Som om jag faktiskt inte ska få vara riktigt, riktigt, lycklig…

Jag har känt mig lite falsk med mitt leende när jag träffat folk på gatan, när det känts som om alla andra har varit så fantastiskt lyckliga i vårsolen. Vet ju egentligen att vi alla bär på våra ryggsäckar, och att de väger olika tungt i olika perioder i livet. Den gågna veckan har det bara känts som om det aldrig ska ta slut…

När jag vaknat på natten med hjärtat i halsgropen och minnena skrapat fram ångesten med så full kraft att det inte verkat som om jag skulle överleva natten, då hatar jag mer än någonsin. Då skulle jag kunna slå och sparka och slåss, med dem som gjort mig så illa. Fy fan för er! Fy fan för att ni fortfarande lyckas med att skada flera år efter att ni är borta. Måtte ni får lida helvetets alla kval där ni befinner er!

Ja, så. Det låter hemskt, det vet jag, men det är så jag känner.

Nu har det gått en vecka, och i natt hade jag i och för sig en gravt störd dröm som var riktigt bisarr, men inte hemsk på något vis. Inga flashbacks.

Helvetet över för denna gång. Så kan det vara, för oss som är maskrosbarn…

Ta hand om er själva, och varandra!

8 thoughts on “Flashbacks (maskrosbarn del 11)

  1. Du skriver så bra, dessa flashbacks och mardrömmar som slår till, och slår ner, håller mig också i någon asocial form av tillvaro. Det är svårt att reagera….rätt? Hur fan det nu skulle vara…😦 Uppskattar dina texter mycket, ville bara skriva det.

  2. Pernilla… Inte visste jag… Fy så fruktansvärt det måste ha varit. Fortsätt skriva, få ur dig det och var precis hur arg och förbannad du vill och behöver när du skriver, för det tror jag kommer att rensa ut mycket och göra dig gott. Jag önskar att det du skriver kommer ut så de som behöver får sig en känga och reagerar.
    Inga människor är lyckliga hela tiden, det går verkligen upp och ner och det är ju så livet är! Så kära söta rara starka kämpande mamma, ge inte upp utan fortsätt med det du gör, jag är säker på att det kommer att komma något gott ur det🙂 Jag kommer att följa dina gripande maskrosinlägg. So Long, Jea

  3. <3<3 visst har vi alla bagage. På ett eller annat sätt….
    Älskade systra … du vet att du kan vara precis som du e i min närhet. Låssas inte, svär åt/med mig, säg till när du är nere och e i din "bubbla"..att du vill vara själv…eller vill ha mig i din närhet men inte prata utan bara ha mitt sällskap…. det är helt ok! Bättre att du är ärlig mot dig själv och inte har det underbara leendet du har OM du inte vill ha det. Leendet ska komma inne ifrån och det ska vara ditt fönster utåt. Le när DU känner för det och det e sant mot DIG själv! För vi som älskar dig, älskar dig oavsett vad!!!

    Jag hoppas du får en paus i mardrömmarna! Men när du är igenom detta så kommer det kännas en gnutta bättre!!!

    KRAM från Tant Mia som tycker om dig oerhört mycket….. PRECIS som du är!

  4. Det gör ont ända in i själen när man läser om ditt liv som maskrosbarn.. Det är offatbart att någon kan göra så illa mot ett barn på väg in i livet.. att det dessutom är föräldrar som skadat, är så hemskt att att man knappt orkar tänka på det! Varför i helvete har ingen märkt och tagit itu med det här? Undrar om du redan då var så mycket clown att alla lät sej luras? Har väldigt svårt att tro på det!!

    Bagaget ja.. Det naglar sej fast, hänger där tungt och drar en neråt när man minst anar det.. Man trillar och det gör ont, jävligt ont! Då tänker man som du.. är det inte mej unnat att vara lycklig? Tvivlet tvingar sej på, om man vill eller ej..
    Angående drömmar blir man ju chockad över hur mycket som finns etsat lågt in i hjärnan.. känslor, dofter, bearbetat och icke bearbetat i en jävla röra..
    När mina barns pappa dog, svor jag och var ful i munnen på nätterna i många år efteråt… Frustrationen över att han lämnat oss, tog över sin rätt i sömnen.. På dagarna var jag stark och gjorde allt jag kunde för att lotsa mej och barnen fram igenom sorgen..

    Pernillafina.. Du går igenom helvetet emellanåt, förhoppningsvis går det längre och längre mellan gångerna och ditt framtidsfönster blir större och förkrymper backspegeln som är bra att ha för att titta i efter normala minnen och sådant som varit gott i livet.. balans..

    Vill säga, att jag hoppas att du kommer tillbaks till oss på 49:an.. Vi behöver dej och dina kunskaper, men även dina livserfarenheter som jag tror, trots allt har hjälpt dej att bli den unika och mycket kloka kvinna som du är!!

    Ta hand om dej fina du!
    Många kramar!!

    • Men Jane min älskade vän,
      nu sitter jag ju här och lipar… Du är så fin!
      Jo, mitt framtidsfönster är redan mycket större än backspegeln. Jag har ett bra liv idag, och vet att dessa perioder försvinner efter nån dag eller så. Tog lite längra tid denna gång, men visste det fanns hopp och ett gott liv bakom mina nätter.
      Jag älskar livet, och alla de fina människor som jag fått möjligheten att träffa❤

      Har faktiskt ringt till Britt o frågat om ni inte skulle kunna tänka er att ta in mig som timanställd från april… saknar att jobba😀

      Nej, har inte alltid varit en clown😉 och numera är det inte ens fejk. För jag är faktiskt lycklig större delen av livet.

      Ledsen att höra att du hade det så jobbigt efter din fd bortgång, kan tänka mig att det fortfarande finns spår kvar… Du är en så otroligt fin och omtänksam människa Jane❤

      Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s