No turning back

Ja… Då ligger jag då här.

Väntar på morgondagen, klockans tickande hörs högt och just tystnaden känns lite kuslig.
Likväl kan jag inte förmå mig att öppna en bok, sätta på tv:n eller lyssna på musik. Jag behöver tankarna, behöver rensa. Behöver få vara nervös och undra hur jag kommer känna sen.

Jag är nervös. Nervös, men tacksam. Jag har valt detta själv, går in i det med öppna ögon. Jag vet vad det innebär. Förstår att även om jag blir lite stympad så slipper jag tänka på den där förbannade jävla bröstcancern som ställt till med så mycket i vår ( och många andras) familj.

Då är det rätt lätt ändå.

I morgon 07:45 kör vi.

See you on the other side❤

Mitt bidrag till veckans tema i Fotosöndag hittar ni här

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s